sofia karlsson

Som vanligt så är det här jag hänger när jag minst borde. 
Ska till Borlänge om några timmar med min fina vän. Men just nu är jag inte redo för att sova. 

---

Ibland undrar jag vad fan jag håller på med. 
Typ som, ja... Ni vet.. Tankar och funderingar.
Innan jag tog studenten var jag så inställd på att jag inte skulle bo kvar här efter sommaren. 

Nu är det 2 oktober och nog fan är jag kvar, och som det känns i mitt hjärta av sten så kommer jag att bli kvar här ett bra tag till. Här kommer jag säkert vara kvar till dagen jag tar mina sista andetag. 
Okej, det gör mig deprimerad bara av tanken. 

Men, nu när jag ändå har möjligheten att faktiskt på riktigt ta mig härifrån då fegar jag ur, och helt från ingenstans så trivs jag här. Jag sa att jag aldrig skulle jobba på ställen som solgärdet/liknande och helt plötsligt sökte jag sommarjobb på hemtjänsten och trivdes bra där. Helt plötsligt gick jag till bemanningen och undra om jag kunde få vara lite vikarie... Jag har jordens möjligthet att söka jobb och försöka ta mig härifrån på något sätt. Men daaamn it, jag trivs här nu.

Fast jag bör tillägga att om jag skulle somna nu och vakna om en kvart igen så kan lika gärna vilja härifrån så snabbt som det bara går. Så ja det går väl lite i perioder. 

På torsdag åker jag och Louise till Leksand och sover hos herr Henrik och blir borta i en vecka. Lagom semester... Kan man kalla det semester ens när man är... arbetslös..? Ja vi säger så, vi säger så. 


Knepigt, det är bara knepigt.
Jag gillar knep..